Miljöbalken, MB

Miljöbalken (1998:808) har som mål att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Var och en har här ett ansvar.

I 2 kapitlet 3§ miljöbalken finns försiktighetsprincipen som är en grundläggande hänsynsregel. Den handlar om att förhindra och förebygga skada. Om det är risk för skador och olägenheter är fastighetsägaren enligt försiktighetsprincipen skyldig att vidta åtgärder.

Att vara fastighetsägare innebär att man är ”verksamhetsutövare”, eftersom man bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som berörs av miljöbalkens regler.

Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de regler som gäller enligt miljöbalken med förordningar följs när tillsynsmyndigheten så begär, 2 kap 1 § MB. Om miljökontoret begär uppgifter om exempelvis PCB i en byggnad så är fastighetsägaren skyldig att lämna sådana uppgifter.

Verksamhetsutövare är också till exempel den entreprenör som genomför sanering av PCB.

Verksamhetsutövaren ska skaffa sig kunskap om sin verksamhet och hur den påverkar människors hälsa och miljön. Detta innebär exempelvis kunskap om förekomst av PCB i en byggnad, kunskap om hur detta påverkar människors hälsa och miljön och kunskap om hur problemet kan åtgärdas, kunskapskravet, 2 kap 2 § MB.

Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Miljökontoret kan begära förslag till kontrollprogram från verksamhetsutövaren (26 kap 19 § MB).

Vid sanering är verksamhetsutövaren skyldig att vidta sådana skyddsåtgärder att spridning av PCB förebyggs, minimeras och avhjälps. Verksamhetsutövaren är skyldig att använda sig av bästa möjliga teknik (2 kap 3 § MB).

Fogmassa är en kemisk produkt. Metod- och teknikval och byte av kemiska produkter behandlas i 2 kapitlet 4 §, produktvalsregeln. Denna innebär att vid val av nytt material ska man undvika att använda produkter som kan befaras innebära risker för hälsa och miljö, om de kan ersättas med mindre farliga.

Enligt miljöbalken ska man också utnyttja möjligheten till återanvändning, om det ej är olämpligt. Detta kan också stå i konflikt med andra miljöhänsyn. Den här frågan kommer upp t ex då man river byggnader och demonterar material som suttit intill PCB-haltiga fogar och som därför kan vara förorenat med PCB.